Steningehöjden

steningelogoPå en vackert skogbevuxen bergsplatå med utsikt över naturpartierna kring Steninge slott planeras en ny trädgårdsstad, Steningehöjden. Stadsdelen kommer att bestå av cirka 900 bostäder i småhus och flerbostadshus samt ett bycentrum med skola, daghem, idrottshall, park och viss kommersiell service. För att åstadkomma detta på ett bra sätt behöver ett antal kvaliteter värnas i den offentliga miljön och på kvartersmark.

steningeplanen

steningebild9Området Steningehöjden

Steningehöjden är belägen mellan Sigtuna och Märsta. Förutom Steninge slott ligger den i anslutning till Rävsta naturreservat och Sundveda Golf. Steningehöjden ligger också på gångavstånd till Mälarens vatten och småbåthamnen vid Flottvik. På nära avstånd i riktning mot Märsta färdigställs ett nytt sportfält med fotboll, friidrott, golf med mera.

steningebild2Livet på Steningehöjden kommer att präglas av närheten till en rad frilufts- och rekreationsmöjligheter. även inne i Steningehöjden kommer det att finnas attraktiva promenadstråk, bevarade fornlämningar och bevarade naturpartier. Den som föredrar att flanera på gator och gränder kan få en mycket spännande och omväxlande trädgårdsstadsidyll att tillgå. Tillgången till trädgårdar och förgårdar gör också att det finns goda möjligheter att träffa sina grannar på ett otvunget sätt när man rör sig i området eller vistas i kvarterens inre.

Omgivande vegetation, som till stor del består av barrskog med inslag av lövträd, ska bevaras så nära intill den nya bebyggelsen som möjligt. Områdets topografi ska också bevaras med befintliga bergshällar som sticker upp här och där i området.

steningebild5Stadstypen trädgårdsstad

Stadstypen trädgårdsstad innebär i det här fallet att det kommer att vara en stor andel småhus men också parhus, radhus och en del flerbostadshus inordnade i en stadsmässig miljö. Stadsmässigheten åstadkoms genom en medveten planering av gator , torg och andra offentliga rum. Det innebär bland annat att husens placering i förhållande till de offentliga rummen definieras noga. Stadsmässigheten beror också i hög grad på om boendet kan blandas upp med andra verksamheter och om stadsdelen kan få en centralpunkt. Knutpunkten vid skolan med sporthall, daghem, park och butiker kommer att bidra till en bykänsla och hög attraktivitet.

I definitionen av trädgårdsstaden ingår också att bostäderna har tillgång till trädgårdar samt att de offentliga miljöerna präglas av grönska. De flesta bostäderna, även i flerbostadshusen, ska ha tillgång till egen trädgård eller odlingslott. Det ger alla goda möjligheter att vistas ute på ett otvunget sätt. Vuxna kan på så sätt knyta kontakter och vara föredömen för barnens kontakter och umgänge.

steningebild7Huvudgatorna

Huvudgatorna är entréer in i området och utgör också Steningehöjdens ryggrad. Utformningen av dessa är mycket viktiga för helhetsintrycket av denna trädgårdsstad. Den småskalighet, grönska och stadsmässighet som präglar trädgårdsstaden måste också prägla dessa gator. När dessa gator löper inom Steningehöjden ska de vara trädplanterade och kantas av gång- och cykelbana

Huvudgatorna utformas så att busstrafik är möjlig. Gatorna ska samtidigt planeras så att de inte uppmuntrar till höga farter. Gata som utgör ryggraden i trädgårdsstaden Steningehöjden ska vara alléplanterad i hela sin sträckning med undantag för vid torgbildningar. Gatan ska ha gångbanor på båda sidorna och framför bebyggelsen ska finnas förgårdar. Gatan hastighetsregleras till 30 km/h.

steningetorget

Det centrala torget

Det centrala torget är en mycket viktig del av trädgårdsstaden Steningehöjden. Ett område utan bycentrum saknar identitet och status. Torget ska locka till vistelse och utgöra en naturlig mötesplats. Torget ska kunna innehålla många olika verksamheter såsom skola, bibliotek, butiker och serveringar Torget ska utformas så att det upplevs som trivsamt och vackert. För att få extra status kommer en klockstapel att placeras där. Torget ska samtidigt vara knutpunkt för ett flertal gator så att det får ett naturligt liv.

Torget ska ha en markbeläggning som skiljer sig från gatorna men gatornas sträckning över torget ska markeras med friser, pollare och annan möblering i torgrummet. Torget ska trädplanteras på ett sådant sätt att platskänslan förstärks till skillnad från gatustråken som löper dit. Torget ska förses med sittmöbler i flera olika grupper.

steningebild8Bebyggelsen utmed huvudgator och torg

Bebyggelsen utmed huvudgator och torg ska bidra till att förstärka känslan av stråk respektive plats. Dessa byggnader ska ha synliga tak som följer gatornas riktning. Vid korsningar kan gavelspetsar med fördel förekomma. Hushöjder och takutformningar ska bidra till att markera viktiga hörn och inte minst accentuera torget. Husen ska ha en vertikal indelning i färgfält och eller materialgränser. Utöver detta kan också sockelvåningarna markeras.Husen ska vända sig mot gatan med entréer, förgårdar och gärna vardagsrumsfönster. Fasaderna får inte ge ett slutet intryck mot huvudgator och torg.

Byggnaderna ska kunna inrymma andra verksamheter än enbart boende. Därför ska bottenvåningarna vara förhöjda för att möjliggöra detta. Norr om torget ska minst två butikslokaler anordnas. Det är också av stor betydelse om huvudgatan (C) har butiker/ verksamheter på sträckan mellan torget och rondellen. Söder om torget ska skolan utformas så att den utgör en avgränsning av torget

Bebyggelsen generellt

Byggnaderna bör ha gemensamma drag men samtidigt variera något i hushöjder och fasader för att undvika monotoni och istället skapa livfullhet. Omsorgsfullt utformade detaljer bidrar till att ge ett trivsamt intryck och till kvalitetskänslan i området.

Husen ska ha synliga tak men inte nödvändigtvis sadeltak. Takmaterialen ska vara plåt, takpannor eller sedum. Fasaderna kan variera i kulör och material men flerbostadshusen ska ha övervägande delen i puts och småhusen övervägande träfasader. Kulörerna ska i huvudsak vara varma och dova men inte för gråa och inte för ljusa.

Bostadsgårdar och förgårdar

Flerbostadskvarteren ska ha gemensamma gårdar med sittplatser och småbarnslekytor. Marklägenheterna ska ha lägenhetsträdgårdar på gårdssidan och förgårdar på gatusidan. Det ska finnas tydliga gränser i markplaneringen som visarprivata, halvprivata och offentliga ytor. Det kan åstadkommas genom variationer i markbeläggningen eller med murar, häckar, staket, plank, spaljéer, grindar, brevlådor och olika typer av planteringar.

Uteplatserna beläggs till en viss del med betongplattor och har i övrigt gräs och odlingsytor samt omgärdas av häck med öppning mot gården. Mindre träskärmar sätts upp mellan uteplatserna för att skapa insynsskydd. På radhusens trädgårdar placeras förråd. Gångvägar till lekytor och sittgrupper beläggs med grus. Ytan närmast entréer beläggs med betongmarksten. Entréer utformas med soffa och plats för cykelparkering.

Gårdarna planteras med växtlighet som förstärker rummet, förbättrar lokalklimatet, ger skugga och sol, förhindrar starka vindar och ger en varierad upplevelse av färg doft och smak. Blommande buskar och träd planteras samt buskar med ätbara bär och sprakande höstfärger. Det ska också finnas en gräsyta för spel och lek och avkoppling.

Gatorna på kvartersmark

Gatorna på kvartersmark ska också ges ett grönt och ordnat intryck. Gatorna ska vara trädplanterade och försedda med gångbana på en sida. Där kant- stensparkering anordnas ska denna placeras på trädsidan, mellan träden.

steningebild2Mindre torgbildningar

I anslutning till gatorna i kvartersmarkens inre ska vissa knutpunkter markeras som mindre platsbildningar. De ska ges en offentlig karaktär som inbjuder till vistelse och möten. De ska markeras med trädplanteringar och gärna omgärdas av uthus, plank och liknande för att få en intim karaktär.

Kvarterens inre

Bebyggelsekvarterens inre ska präglas av grönska. När kvarteren består av villatomter ska om möjligt en inre kärna bevaras som gemensamt grönområde. När kvarteren består av flerbostadsbebyggelse och radhus ska lägenhetsträdgårdar anordnas till marklägenheterna och gemensam gård anordnas i kvarterens inre.

Parkeringarna

Parkeringsnormen för friliggande småhus är 2,0 platser per bostad. Detta ska klaras på den egna tomtmarken. Parkeringsnormen för övrig bebyggelse är 1,4. Detta ska klaras på kvartersmark inklusive gator på kvartersmark. Parkeringarna ska delas upp i mindre enheter för att inte dominera för mycket.

Om oss

Besök gärna våra övriga sidor

www.stadsplanering.com
www.arkitekterstockholm.se